Dödsbo
Dödsboet uppstår automatiskt när en person avlider. Det omfattar all den avlidnes egendom och alla skulder vid dödstillfället. Dödsboet är en självständig juridisk person som kan äga egendom, ingå avtal och vara part i rättsprocesser. Dödsboets förvaltning fortgår tills bouppteckningen är gjord och arvet skiftats.
Delägare
Dödsboets delägare är enligt lag:
- Arvingar – barn, barnbarn eller andra lagstadgade arvingar enligt ärvdabalken
- Efterlevande make – med stöd av giftorätt, även om denne inte är arvinge
- Universaltestamentstagare – personer till vilka den avlidne testamenterat hela sin egendom eller en kvotdel av den
Delägarnas krets fastställs ur den avlidnes släktutredning, som anskaffas från församlingar och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inför bouppteckningen.
Dödsboets förvaltning
Dödsboet förvaltas genom delägarnas gemensamma beslut. Alla betydande åtgärder, som försäljning av egendom eller ingående av hyresavtal, kräver samtliga delägares samtycke. Om delägarna inte kan komma överens kan domstolen utse en boutredningsman eller boutrednare.
Praktiska ärenden, som betalning av räkningar och skötsel av bostaden, kan hanteras utan allas separata beslut, förutsatt att det rör sig om dödsboets sedvanliga förvaltning.
Bankkonton och ekonomi
Bankerna får besked om dödsfallet från befolkningsdatasystemet och spärrar den avlidnes konton. Kontoanvändning för begravningskostnader och nödvändiga utgifter kan vanligtvis ske genom att uppvisa dödsattest och delägarnas fullmakt. Egentlig fördelning av dödsboets tillgångar kräver att bouppteckningsinstrumentet är färdigt.
Dödsboets upplösning
Dödsboet upplöses genom arvskifte. Skiftet kan ske som avtal mellan delägarna eller genom att man ansöker hos domstolen om en skiftesman om enighet inte kan uppnås. Dödsboet kan också lämnas oskiftat tills vidare, varvid samförvaltningen fortsätter. Arvsskatt påförs varje delägare utifrån arvsandelen.
Mer information om dödsboets förvaltning hittar du i våra artiklar om bouppteckningens tidsfrist och boutredningsmannens uppgifter.
Vanliga frågor
Vilka är dödsboets delägare?
Dödsboets delägare är de lagstadgade arvingarna, den efterlevande maken med stöd av giftorätt samt universaltestamentstagare. Delägarnas krets framgår av släktutredningen som görs för bouppteckningen.
Hur sköts dödsboets bankärenden?
Dödsboets bankkonton spärras efter dödsanmälan. Kontona kan användas enbart för dödsboets utgifter, som begravningskostnader och räkningar. Kontoanvändning kräver alla delägares fullmakt eller att en boutredningsman utsetts.
När upplöses dödsboet?
Dödsboet upplöses genom arvskifte, som kan göras tidigast efter bouppteckningen. Enligt lag kan dödsboet existera under lång tid, och det finns ingen tidsgräns för upplösningen.
Relaterade termer
Lagstadgad förrättning där dödsboets tillgångar och skulder utreds. Ska hållas inom 3 månader efter dödsfallet.
Person som ansvarar för dödsboets förvaltning och ordnandet av bouppteckningen.
Dokument som upprättas vid bouppteckning och som listar dödsboets tillgångar, skulder och delägare.
Skatt som betalas på arv. Skattens storlek beror på arvets värde och släktskapsförhållandet.
Läs även
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter den avlidnas död. Läs om beräkning av tidsfristen, påföljder och ansökan om förlängd tid.
Boutredningsmans centrala uppgifter: boets förvaltning, handlingar, bouppteckning och arvskifte. Vem kan verka som boutredningsman?
Hur hanteras bankkonton i bouppteckningen? Läs om kontostängning, saldointyg, åtkomsträttigheter och dödsboets bankkonto.