Bouppteckningens tidsfrist – 3 månader efter dödsfallet
· 1 min lästid
Beräkning av tidsfristen
Enligt ärvdabalken 20 kap. 1 § ska bouppteckningen förrättas inom tre månader efter dödsfallet. Tidsfristen beräknas från dödsdagen och löper ut på motsvarande dag tre kalendermånader senare. Till exempel om den avlidna dör den 10 mars, ska bouppteckningsförrättningen hållas senast den 10 juni.
Observera att själva bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tidsfristen. Instrumentet ska lämnas in till Skatteförvaltningen inom en månad efter bouppteckningsförrättningen.
Vem ansvarar för anordnandet
Skyldigheten att ordna bouppteckningen tillhör den dödsbodelägare som har hand om boets egendom eller som bäst känner till boets situation. Denna person kallas bouppgivare. I praktiken är detta oftast den efterlevande maken/makan, ett barn eller en annan nära anhörig. Bouppgivaren kan delegera de praktiska arrangemangen till en advokat eller annan sakkunnig.
Påföljder vid försening
Om bouppteckningen inte förrättas inom tidsfristen kan Skatteförvaltningen påföra skattetillägg. Tillägget är typiskt 10–40 procent av arvsskattens belopp. Förseningen orsakar också praktiska problem: bankkonton förblir frysta och arvskiftet fördröjs. En försenad bouppteckning ska ändå förrättas — skyldigheten upphör inte med tidens gång.
Inlämning av instrumentet
Bouppteckningsinstrumentet ska lämnas in till Skatteförvaltningen inom en månad efter bouppteckningsförrättningen. Inlämningen kan göras elektroniskt via MinSkatt-tjänsten eller per post. Till instrumentet bifogas erforderliga handlingar som släktutredningar, testamente och kontoutdrag. Skatteförvaltningen använder instrumentet som grund för arvsbeskattningen.
Specialsituationer
I vissa situationer kan tremånadersfristen visa sig otillräcklig. Sådana situationer är till exempel omfattande internationella dödsbon, samtidiga dödsbon efter flera arvlåtare eller situationer där delägare är svåra att nå. I dessa situationer lönar det sig att ansöka om förlängd tid hos Skatteförvaltningen så tidigt som möjligt. Ansökan om förlängd tid är fritt formulerad, men orsaken till behovet ska motiveras.
Vanliga frågor
Hur lång är bouppteckningens tidsfrist?
Enligt ärvdabalken 20 kap. 1 § ska bouppteckningen förrättas inom tre månader efter den avlidnas död. Tidsfristen börjar från dödsdagen och löper ut på motsvarande dag tre kalendermånader senare. Om den sista dagen infaller på en helg eller helgdag, flyttas tidsfristen till nästa vardag. Denna tremånadersregel gäller alla dödsbon oavsett boets storlek eller tillgångarnas karaktär.
Vad händer om bouppteckningen försenas?
Om bouppteckningen inte förrättas inom föreskriven tid utan godtagbar orsak kan Skatteförvaltningen påföra skattetillägg på arvsskatten. Skattetillägget kan vara betydande, typiskt 10–40 procent av skattebeloppet. Dessutom kan förseningen fördröja arvskiftet och hanteringen av bankärenden, vilket orsakar praktiska problem för dödsboets delägare. Förseningen gör dock inte bouppteckningen ogiltig.
Kan bouppteckningens tidsfrist förlängas?
Ja. Man kan ansöka om förlängd tid hos Skatteförvaltningen innan tremånadersfristen löper ut. I ansökan ska motiveras varför förlängd tid behövs — typiska orsaker är ett omfattande eller komplext bo, egendom utomlands eller svårighet att nå delägare. Skatteförvaltningen beviljar vanligtvis 1–3 månaders förlängning åt gången. Ansökan bör lämnas in i god tid före tidsfristens utgång.
Från vilket datum beräknas bouppteckningens tidsfrist?
Bouppteckningens tremånadersfrist beräknas från den avlidnas dödsdag, inte från till exempel begravningens eller dödsattestens datum. Om dödsdagen till exempel är den 15 januari, ska bouppteckningen förrättas senast den 15 april. I praktiken är det datumet för bouppteckningsförrättningen som är avgörande — instrumentet behöver inte lämnas in till Skatteförvaltningen inom denna tid, utan själva förrättningen ska hållas inom tidsfristen.
Vems skyldighet är det att se till att bouppteckningen förrättas?
Enligt ärvdabalken är den dödsbodelägare som har hand om dödsboets egendom eller som i övrigt bäst känner till boets situation skyldig att verka som bouppgivare och sörja för att bouppteckningen ordnas. I praktiken innebär detta ofta den efterlevande maken/makan eller den avlidnas barn. Bouppgivaren kan befullmäktiga en advokat eller annan sakkunnig att sköta bouppteckningens praktiska arrangemang.
Läs även
Hur ansöker man om förlängd tid för bouppteckningen? Läs om grunderna, ansökningsförfarandet hos Skatteförvaltningen och följderna av att överskrida tidsfristen.
Vilka handlingar behövs för bouppteckning? En omfattande lista: släktutredning, ämbetsbetyg, testamente, kontoutdrag och fastighetshandlingar.
Boutredningsmans centrala uppgifter: boets förvaltning, handlingar, bouppteckning och arvskifte. Vem kan verka som boutredningsman?