Arvingar
Arvingar är personer med lagstadgad eller testamentsbaserad rätt till den avlidnes egendom. Finlands ärvdabalk fastställer en exakt arvsordning som styr egendomens fördelning efter döden. Utredning av arvingarna är en väsentlig del av bouppteckningen.
Arvsordning
Finlands ärvdabalk delar in arvingarna i tre parenteler. I den första parentelen finns bröstarvingarna, det vill säga den avlidnes barn och deras avkomlingar. I den andra parentelen finns den avlidnes föräldrar och syskon (samt syskonens avkomlingar). I den tredje parentelen finns far- och morföräldrar och deras barn, det vill säga farbröder, mostrar och morbröder. Kusiner ärver inte enligt lag.
Makens ställning
Maken har en särställning vid arv. Om den avlidne inte efterlämnar bröstarvingar ärver maken allt. Om det finns bröstarvingar har maken ingen arvsrätt, men den efterlevande har rätt att behålla den gemensamma bostaden och det sedvanliga hemmet bohag i sin besittning. Den efterlevande makens ställning kan även tryggas genom inbördes testamente.
Delägarskap i dödsboet
Alla arvingar är delägare i dödsboet och deltar i dödsboets förvaltning. Delägarna fattar gemensamt beslut om dödsboets ärenden, och betydande beslut kräver samtliga delägares samtycke. En boutredningsman kan utses för att sköta den praktiska förvaltningen. En arvinge kan också avstå från arvet skriftligen. Läs mer om arvsärendenas tidsramar i artikeln om bouppteckningens tidsfrister.
Vanliga frågor
Vilken arvsordning gäller i Finland?
Arvsordningen fortskrider per parentel: 1) bröstarvingar, det vill säga barn och deras avkomlingar, 2) föräldrar och syskon, 3) far- och morföräldrar och deras barn (farbröder, mostrar, morbröder). Maken ärver om det inte finns bröstarvingar. Kusiner ärver inte.
Är alla arvingar delägare i dödsboet?
Ja. Alla arvingar, den efterlevande maken och universaltestamentstagare är dödsbodelägare med rätt att delta i dödsboets förvaltning och beslutsfattande. Delägarskapet börjar vid den avlidnes dödsfall och upphör vid arvskiftet.
Kan en arvinge avstå från arvet?
Ja, en arvinge kan avstå från arvet antingen i förväg (medan arvlåtaren lever) eller i efterhand (efter dödsfallet). Avståendet ska vara skriftligt och görs vanligtvis vid bouppteckningsförrättningen. Den avståendes andel övergår till dennes efterträdande arvingar.
Relaterade termer
En rättslig helhet som bildas av den avlidnes tillgångar och skulder vid dödstillfället.
Juridiskt dokument genom vilket en person bestämmer om fördelningen av sin egendom efter sin död.
Bröstarvinges lagstadgade minimiandel av arvet, som inte kan kringgås med testamente.
Lagstadgad förrättning där dödsboets tillgångar och skulder utreds. Ska hållas inom 3 månader efter dödsfallet.
Läs även
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter den avlidnas död. Läs om beräkning av tidsfristen, påföljder och ansökan om förlängd tid.
Tydlig guide till dödsboets bankärenden: den avlidnes konto, betalning av räkningar, bankspecifika anvisningar och nödvändiga dokument.
Guide till dödsboets beskattning: den avlidnes sista skattedeklaration, dödsboets inkomstbeskattning, tidsfrister, avdrag och praktiska anvisningar.