Bouppteckningsinstrument

Bouppteckningsinstrumentet är det officiella dokument som upprättas vid bouppteckningen och som innehåller en förteckning över dödsboets tillgångar, skulder och delägare. Det lämnas till Skatteförvaltningen och utgör grunden för arvsbeskattningen.

Bouppteckningsinstrumentets innehåll

Bouppteckningsinstrumentet är det dokument som utgör bouppteckningens slutresultat och som ger en helhetsbild av den avlidnes förmögenhet vid dödstillfället. I dokumentet antecknas den avlidnes och alla delägares personuppgifter, uppgifter om eventuellt testamente och äktenskapsförord samt en detaljerad förteckning över tillgångar och skulder. Tillgångarna värderas till gängse värde per dödsdagen. Om den avlidne hade en make antecknas även den efterlevande makens tillgångar och skulder för att utreda giftorätten.

Underskrifter och bekräftelse

Bouppteckningsinstrumentet undertecknas av dödsboets anmälare (vanligtvis boutredningsmannen) samt två gode män. Anmälaren försäkrar att hen lämnat korrekta och fullständiga uppgifter om dödsboets förmögenhet. De gode männen försäkrar i sin tur att de har värderat dödsboets tillgångar efter bästa förstånd. Alla delägare behöver inte underteckna instrumentet, men de ska kallas till bouppteckningsförrättningen på bevisligt sätt.

Inlämning till Skatteförvaltningen

Bouppteckningsinstrumentet ska lämnas till Skatteförvaltningen inom en månad efter att bouppteckningen förrättats. Skatteförvaltningen använder det som grund för arvsbeskattningen och fastställer varje delägares arvsskatt utifrån det. Instrumentet kan lämnas elektroniskt via MinSkatt-tjänsten eller per post. Skatteförvaltningen kan begära tilläggsutredningar om uppgifterna i instrumentet är ofullständiga eller oklara.

Rättslig betydelse

Bouppteckningsinstrumentet är dödsboets viktigaste dokument. Det behövs i banker för att ordna kontoåtkomster, för att överföra fastighetsägande, för att ansöka om försäkringsersättningar och för att genomföra arvskiftet. Utan bouppteckningsinstrument kan dödsboets egendom i praktiken inte fördelas och tillgångar inte överföras till arvingarna. Instrumentet fungerar också som bevis på att delägarnas krets har utretts.

Kompletterande bouppteckningsinstrument

Om nya tillgångar eller skulder framkommer efter bouppteckningen ska ett kompletterande bouppteckningsinstrument upprättas. Enligt ärvdabalken ska det lämnas in inom en månad efter att den nya tillgångsposten blivit känd. Även det kompletterande instrumentet kräver två gode män och lämnas till Skatteförvaltningen. Typiska orsaker till komplettering är senare upptäckta bankkonton, försäkringsersättningar eller bortglömda skulder. Det kompletterande instrumentet ersätter inte det ursprungliga utan kompletterar det.

Det lönar sig att noggrant bekanta sig med dokumentkraven för bouppteckningsinstrumentet i förväg, så att alla nödvändiga uppgifter finns tillgängliga vid bouppteckningsförrättningen.

Vanliga frågor

Vad innehåller bouppteckningsinstrumentet?

Bouppteckningsinstrumentet innehåller den avlidnes och delägarnas personuppgifter, en förteckning över dödsboets tillgångar och skulder värderade per dödsdagen, uppgifter om testamente och äktenskapsförord samt de gode männens utlåtande. Den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas separat.

Vart lämnas bouppteckningsinstrumentet?

Bouppteckningsinstrumentet lämnas till Skatteförvaltningen inom en månad efter bouppteckningen. Skatteförvaltningen använder det som grund för arvsbeskattningen. Bouppteckningsinstrumentet behövs också i banker och hos myndigheter för att sköta dödsboets ärenden.

Kan bouppteckningsinstrumentet ändras i efterhand?

Ja. Om nya tillgångar eller skulder upptäcks efter bouppteckningen upprättas ett kompletterande bouppteckningsinstrument. Det ska lämnas in inom en månad efter att den nya tillgångsposten blivit känd. Även det kompletterande instrumentet lämnas till Skatteförvaltningen.

Relaterade termer

Läs även

Källor

  1. Vero.fi – Perintö
  2. Perintökaari 40/1965