Vad händer på sjukhuset direkt efter döden?

Läkaren fastställer döden och registrerar dödstidpunkten. Vårdpersonalen förbereder den avlidne – tvättar, klär och snyggar till. Anhöriga underrättas om de inte är på plats. Den avlidne överförs till sjukhusets kylrum. Sjuksköterskan går igenom praktiska frågor med anhöriga och ger information om fortsatta åtgärder.

Kan anhöriga vara närvarande vid dödsögonblicket?

Vanligtvis ja. Sjukhusen strävar efter att göra det möjligt för anhöriga att vara närvarande vid dödsögonblicket, även om detta inte särskilt regleras i lag. Om döden sker på natten ringer man till anhöriga som kan komma till sjukhuset. Vid palliativ vård ordnas möjlighet för anhöriga att övernatta hos patienten. På intensivvårdsavdelningen kan närvaron vara mer begränsad.

Hur snabbt måste den avlidnes tillhörigheter hämtas?

Tillhörigheter kan vanligtvis hämtas inom några dagar från avdelningen. Sjukhuset förvarar dem säkert, men det är artigt att hämta dem inom rimlig tid. Värdeföremål (smycken, plånbok, telefon) har vanligtvis katalogiserats och förvaras separat. Ta med en lista över hämtade föremål för kvittering.

Vem betalar förvaringen av den avlidne på sjukhuset?

Praxis varierar mellan välfärdsområdena. På många håll förvaras den avlidne i sjukhusets kylrum avgiftsfritt en viss tid, varefter en förvaringsavgift kan tas ut. Kontrollera avgifter och förvaringstid med sjukhuset. Om begravningsarrangemangen dröjer lönar det sig att kontakta sjukhuset och begravningsbyrån. Begravningsbyrån sköter transporten från sjukhusets kylrum vidare.

Får man ta med blommor till den avlidne på sjukhuset?

Till kylrummet kan man vanligtvis inte ta med blommor eller andra föremål. Däremot kan man vanligtvis ta med blommor och ljus till avskedsrummet eller kapellet där den avlidne visas. Fråga sjukhusets personal om rutinerna – de varierar mellan sjukhusen. Blommor kan också tas med till begravningen.

Dödsfall på sjukhus: vad som händer och anhörigas rättigheter

Vad som händer på sjukhuset

Sjukhus eller hälsocentralens bäddavdelning är en vanlig dödsplats i Finland, särskilt bland äldre. Processen är systematisk och personalen är utbildad att hantera situationen.

Dödsögonblicket

När en patient dör på sjukhuset:

Vårdpersonalen upptäcker dödsfallet eller monitorerna larmar
Läkaren kallas till platsen för att fastställa döden
Om anhöriga inte är på plats ringer man till dem
Det finns inga brådskande åtgärder – man kan vara i lugn och ro vid den avlidne

Väntat dödsfall på avdelningen

I den palliativa fasen är döden ofta förväntad:

Vårdpersonalen har förberett anhöriga
Beslut om att avstå från återupplivning (DNR) har ofta fattats
Anhöriga har erbjudits möjlighet att övernatta hos patienten
Efter döden finns ingen brådska – lugn avskedstid ordnas

Oväntat dödsfall på sjukhuset

Om döden är oväntad (komplikation, plötslig försämring):

Återupplivningsåtgärder kan försökas
Läkaren beslutar om att avsluta återupplivningen
Anhöriga informeras så snart som möjligt
Utredning av dödsorsaken kan inledas

Personalens åtgärder

Sjukhusets personal sköter åtgärderna efter döden professionellt och respektfullt.

Fastställande av döden

Läkaren kontrollerar livsfunktionerna och fastställer döden
Dödstidpunkten registreras med minutprecision
Läkaren registrerar dödsattestens uppgifter i patientjournalsystemet

Förberedelse av den avlidne

Vårdpersonalen förbereder den avlidne:

Tvätt och rengöring av den avlidne
Avlägsnande av medicinsk utrustning (kanyler, katetrar, drän)
Klädsel av den avlidne – anhöriga kan ta med egna kläder
Slutning av ögon och mun
Fastsättning av identifikationsarmband

Dödsattest och dokument

Läkaren upprättar dödsattesten när dödsorsaken har utretts, och den skickas till Institutet för hälsa och välfärd (THL)
Dödsfallet anmäls till befolkningsdatasystemet
Läkaren ger begravningstillståndet avgiftsfritt till den som sköter begravningen, eller på dennes uppdrag till begravningsbyrån
Sjukjournalen arkiveras

Anhörigas rättigheter

En del av de anhörigas rättigheter grundar sig på lag, men mycket beror på sjukhusets egna rutiner.

Rätt till närvaro

Sjukhusen strävar efter att göra det möjligt för anhöriga att vara närvarande vid dödsögonblicket, särskilt vid palliativ vård
Övernattning hos patienten kan ofta ordnas
Anhöriga kan vanligtvis tillbringa tid vid den avlidne efter döden
Man kan be en sjukhuspräst eller en företrädare för det egna religiösa samfundet att komma

Rätt till information

Man kan fråga behandlande läkare om patientens sista stunder och dödsorsaken
Uppgifter ur handlingar om utredning av dödsorsak får lämnas till den avlidnes anhöriga eller andra närstående (lagen om utredning av dödsorsak, 15 §)
Den avlidnes patientuppgifter kan fås på en motiverad skriftlig ansökan om uppgifterna behövs för att utreda egna viktiga intressen eller rättigheter (patientlagen, 13 §)
Närmaste anhörig kan ansöka om medicinsk obduktion för att utreda dödsorsaken (lagen om utredning av dödsorsak, 4 §)

Beslutsfattande

Vid organdonation avgör den avlidnes egen vilja: organ får tas om det inte finns skäl att anta att den avlidne skulle ha motsatt sig det. Anhöriga informeras, men har beslutanderätt endast i särskilda fall, till exempel vårdnadshavare till en minderårig (lag 101/2001, 9 §)
För medicinsk obduktion på sjukhus krävs samtycke av närmaste anhörig (lagen om utredning av dödsorsak, 5 §); för rättsmedicinsk obduktion krävs det inte
Man kan framföra önskemål om förberedelse av den avlidne
De anhöriga väljer begravningsbyrå
Begravningsarrangemangen sköts av maken eller sambon och de närmaste arvingarna, om den avlidne inte har utsett någon annan; den avlidnes övertygelse och önskemål ska respekteras (begravningslagen, 2 och 23 §)

Rätt att överklaga

Om anhöriga misstänker vårdfel:

Anmärkning till den direktör som ansvarar för hälso- och sjukvården vid enheten – för en avliden patient kan en anhörig eller annan närstående göra anmärkningen (patientlagen, 10 §)
Klagomål till Tillstånds- och tillsynsverket (Lupa- ja valvontavirasto) (från 1.1.2026; tidigare regionförvaltningsverken och Valvira)
Skadeanmälan till Patientförsäkringscentralen
Om dödsfallet misstänks ha orsakats av en vårdåtgärd ska polisen utföra en utredning av dödsorsaken (lagen om utredning av dödsorsak, 7 §)

Att se den avlidne

Anhöriga har rätt att se den avlidne och ta farväl i lugn och ro.

På avdelningen

Direkt efter döden kan anhöriga vara hos den avlidne
Vårdpersonalen ger tid – inget pressas
Man kan be, tala eller vara tyst vid den avlidne
Även barn kan se den avlidne, om de själva vill och en vuxen är med

Avskedsrum eller kapell

Många sjukhus erbjuder ett separat avskedsrum
En lugn och värdig plats att se den avlidne
Blommor och ljus kan vanligtvis tas med
Tid bokas via sjukhusets personal

Att se den avlidne i kylrummet

Om anhöriga inte kunde komma direkt efter döden:

Den avlidne kan ses även senare i sjukhusets kylrum
Tid avtalas med personalen
Den avlidne är identifierbar och snyggt förberedd
Upplevelsen kan vara viktig för sorgearbetet

Hämtning av tillhörigheter

Den avlidnes personliga tillhörigheter måste hämtas från sjukhuset.

Förvaring av tillhörigheter

Vårdpersonalen katalogiserar patientens tillhörigheter efter döden
Värdeföremål (smycken, plånbok, telefon, klockor) förvaras separat i låst utrymme
Kläder och andra föremål packas och märks
Tillhörigheterna förvaras på avdelningen några dagar

Att hämta tillhörigheterna

Kontakta avdelningen och boka hämtningstid
Ta med legitimation
Kontrollera föremålslistan och kvittera mottagna föremål
Kontrollera även eventuellt bankfack

Saknade tillhörigheter

Om du upptäcker att tillhörigheter saknas:

Meddela avdelningen omedelbart
Kontrollera om tillhörigheter har överförts till en annan enhet
Gör en skriftlig utredningsbegäran vid behov
Sjukhuset utreder saken; vid behov kan du göra en anmärkning

Dokument och pappersarbete

Efter sjukhusdödsfall behövs flera dokument.

Från sjukhuset

Begravningstillstånd – krävs för begravning eller kremering
Dödsattest – läkaren upprättar den när dödsorsaken har utretts
Föremålslista – lista över den avlidnes personliga tillhörigheter
Patientuppgifter – uppgifter om den avlidnes vård kan fås på en motiverad skriftlig ansökan

Anhöriga sköter

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården eller läkaren anmäler dödsfallet till befolkningsdatasystemet, som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB):

Befolkningsdatasystemet uppdateras
FPA, Skatteförvaltningen och pensionsanstalterna får informationen automatiskt
Anhöriga behöver inte separat anmäla dödsfallet till dessa instanser

Transport och förvaring av den avlidne

Den avlidne förvaras i sjukhusets kylrum under begravningsarrangemangen.

Förvaring på sjukhuset

Huruvida förvaringen är avgiftsfri och hur länge varierar mellan välfärdsområdena
För längre förvaring kan en avgift tas ut
Den avlidne förvaras i korrekt kylrum
Identifiering är säkerställd med armband

Transport till begravningsbyrån

Begravningsbyrån ordnar transporten från sjukhuset
Transporten ingår vanligtvis i begravningsbyråns servicepaket
Tid avtalas mellan sjukhuset och begravningsbyrån
Anhöriga är vanligtvis inte närvarande under transporten

Transport till annan ort

Om den avlidne ska begravas på annan ort:

Begravningsbyrån ordnar långdistanstransport
Transporten sker med lämpligt fordon
Kostnaden beror på avståndet och begravningsbyråns prislista; be om pris i förväg
Nödvändiga dokument (begravningstillstånd) måste medfölja

Fortsatta åtgärder

Efter sjukhusdödsfall finns det flera praktiska saker att sköta.

De första dagarna

Meddela dödsfallet till närstående
Välj begravningsbyrå
Påbörja begravningsarrangemang
Hämta den avlidnes tillhörigheter från sjukhuset

Första veckan

Anmäl dödsfallet till myndigheter
Meddela banken och försäkringsbolagen
Bestäm begravningstidpunkt
Planera minnesstunden

Första månaden

Leverera nödvändiga dokument för bouppteckningen
Utreda försäkringsärenden
Sköta bankärenden
Söka sorgestöd vid behov

Läs mer om vad man gör när en närstående dör.