Bouppteckningens handlingar – nödvändiga dokument

För bouppteckning behövs den avlidnas släktutredning, delägarnas ämbetsbetyg, testamente, äktenskapsförord, saldointyg, fastighetshandlingar och senaste beskattningsbeslut.

· 1 min lästid

Obligatoriska handlingar

Grunden för bouppteckningen är den avlidnas släktutredning från 15 års ålder till dödsdagen samt ämbetsbetyg för alla dödsbodelägare. Dessa fastställer arvingarnas identitet. Dessutom behövs eventuellt testamente i original eller bestyrkt kopia samt eventuellt äktenskapsförord.

Bouppgivaren ska också skaffa den avlidnas senaste beskattningsbeslut, som ger en överblick av den avlidnas ekonomiska situation.

Tillgångshandlingar

För att utreda den avlidnas tillgångar behövs bankernas saldointyg från dödsdagen för alla konton, saldointyg för värdeandelskonton avseende investeringstillgångar samt försäkringsbolagens meddelanden om dödsfallsersättningar och sparlivförsäkringar. För fastigheter behövs lagfartsbevis och gärna även skattemyndighetens fastighetsuppgifter. För bostadsaktier behövs disponentintyg.

Släktutredning och ämbetsbetyg

Släktutredningen beställs från DVV och omfattar den avlidnas hela liv från 15 års ålder. Utredningen visar alla äktenskap, barn och eventuella adoptionsförhållanden. Ämbetsbetyg för delägare kan beställas från DVV eller från församlingar om personen tillhör kyrkan. Att skaffa släktutredningen tar vanligtvis 1–4 veckor, så den bör beställas omedelbart.

Handlingar för särskilda situationer

Om den avlidna haft flera äktenskap behövs bodelningshandlingar eller den avlidna makens/makans bouppteckningsinstrument för tidigare makar/makor. För en avliden företagare behövs bolagets bokslut och eventuella aktieägaravtal. För utländska tillgångar ska intyg från det aktuella landets myndigheter skaffas och vid behov översättas till finska.

Att skaffa handlingar

Handlingar kan beställas själv eller genom att befullmäktiga en advokat eller boutredningsman att sköta beställningarna. DVV:s släktutredningar beställs online eller per post. Bankernas saldointyg fås genom begäran för dödsboets räkning med fullmakt. Försäkringsbolag skickar vanligtvis ersättningsinformation automatiskt till dödsboet. Fastigheters lagfartsbevis fås elektroniskt från Lantmäteriverkets tjänst.

Sammanfatta med AI:PerplexityChatGPT

Vanliga frågor

Vilka handlingar behövs för bouppteckning?

För bouppteckning behövs åtminstone den avlidnas släktutredning från 15 års ålder till dödsdagen, ämbetsbetyg för alla dödsbodelägare, eventuellt testamente och äktenskapsförord, bankernas saldointyg från dödsdagen, lagfartsbevis för fastigheter, saldointyg för värdeandelskonton, försäkringsbolagens meddelanden om dödsfallsersättningar samt den avlidnas senaste beskattningsbeslut. Ju noggrannare handlingarna har sammanställts, desto smidigare fortskrider bouppteckningen.

Var får man släktutredningen?

Släktutredningen beställs från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV). Den omfattar den avlidnas liv från 15 års ålder till dödsdagen och visar alla äktenskap, samboförhållanden, barn och andra arvingar. Om den avlidna hörde till den evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan före 1999 kan en del uppgifter finnas i församlingens arkiv. Att få släktutredningen tar vanligtvis 1–4 veckor, så den bör beställas genast efter dödsfallet.

Behövs bankens saldointyg från dödsdagen?

Ja. Från varje bank där den avlidna hade ett konto ska saldointyg begäras för situationen på dödsdagen. Saldointyget visar kontots saldo och eventuella krediter exakt vid dödstidpunkten. Banken ger intyget till en dödsbodelägare eller en befullmäktigad person. Intyget är avgiftsbelagt, vanligtvis 30–50 euro per bank.

Vad händer om den avlidna inte hade testamente?

Om den avlidna inte gjort ett testamente fördelas arvet enligt den lagstadgade arvsordningen i ärvdabalken. Detta upphäver inte bouppteckningsskyldigheten — bouppteckning ska alltid förrättas efter ett dödsfall. I bouppteckningsinstrumentet antecknas att testamente inte finns. Den lagstadgade arvsordningen innebär att arvet i första hand tillfaller bröstarvingarna, dvs. barnen och deras avkomlingar.

Behövs den tidigare avlidna makens/makans bouppteckningsinstrument?

Om den efterlevande maken/makan avlider och den först avlidna makens/makans bouppteckningsinstrument har upprättats, behövs det för den andra makens/makans bouppteckning. Från den först avlidnas bouppteckningsinstrument framgår den giftorättsunderkastade egendomen och eventuella bodelningar. Om bodelning inte gjorts efter den först avlidna makens/makans död ska den göras i samband med den andra makens/makans bouppteckning. Även ett eventuellt äktenskapsförord påverkar egendomsfördelningen mellan boerna.

Läs även

Se även från andra ämnen

Källor

  1. Perintökaari 40/1965
  2. DVV – Sukuselvitykset

Stadsguider