Hoppa till innehållet

Testamente och arv: guide till att upprätta testamente och arvsrätt

Testamente är det enda sättet att avvika från den lagstadgade arvsordningen. Bröstarvingarna har dock alltid rätt till laglott, som är hälften av den lagstadgade arvslotten.

· Uppdaterad · 3 min lästid

Att upprätta testamente

Testamente är en handling genom vilken en person kan bestämma om fördelningen av sin egendom efter döden. Utan testamente fördelas egendomen enligt den arvsordning som ärvdabalken fastställer. Att upprätta testamente är särskilt viktigt i situationer där den lagstadgade arvsordningen inte motsvarar ens egna önskemål.

Formkrav för testamente

Enligt ärvdabalken ska ett giltigt testamente uppfylla följande villkor:

  1. Skriftlig form – ett muntligt testamente är inte giltigt (utom i nödsituation)
  2. Testatorns underskrift
  3. Två ojäviga vittnen samtidigt närvarande
  4. Vittnenas underskrifter och anteckningar om yrke och bostadsort
  5. Testatorn är myndig (minst 18 år; även en yngre person som är eller har varit gift, och en 15-åring i fråga om egendom som hen själv förvaltar) och förstår handlingens betydelse

Vittnena ska vara minst 15 år och får inte vara testatorns make/maka, släkting eller svåger/svägerska i rakt upp- eller nedstigande led, syskon eller syskons make/maka, adoptivförälder eller adoptivbarn. Ett vittne får inte heller bevittna ett förordnande till förmån för sig själv, sin make/maka eller en sådan närstående (ärvdabalken 10:4).

Testamentstyper

  • Allmänt testamente – äganderätten till egendomen övergår till testamentstagaren
  • Nyttjanderättstestamente – testamentstagaren får besittnings- och nyttjanderätt, men äganderätten övergår till en annan
  • Legat – ett visst föremål eller penningsumma riktas till en namngiven person

Arvsordning i Finland

Den finska ärvdabalken fastställer arvsordningen i parenteler, det vill säga arvsgrupper:

1:a parentelen – bröstarvingar

De primära arvingarna är den avlidnes barn. Om ett barn har dött ärver dess barn dess andel.

2:a parentelen – den avlidnes föräldrar och syskon

Om det inte finns bröstarvingar är nästa i tur den avlidnes föräldrar. En avliden förälders andel går till den avlidnes syskon.

3:e parentelen – far- och morföräldrar

Om det inte finns arvingar i 1:a eller 2:a parentelen går arvet till far- och morföräldrarna. Kusiner ärver inte enligt finsk lag.

Makens/makans ställning

Äkta make/maka ärver om den avlidne inte har bröstarvingar. Sambo har ingen arvsrätt utan testamente – därför är testamente särskilt viktigt för sambor.

Laglott och dess betydelse

Laglotten skyddar bröstarvingarnas rätt till arv. Med testamente kan man inte helt förbigå laglottsrätten.

  • Laglott = hälften av den lagstadgade arvslotten
  • Exempel: två barn, 200 000 euro i tillgångar, varje barns arvslott är 100 000 euro, laglotten är 50 000 euro
  • Laglotten betalas inte automatiskt – arvingen måste kräva den inom 6 månader från delgivningen av testamentet
  • Laglottskravet delges testamentstagaren genom stämningsman eller annars bevisligen – i praktiken skriftligt

Om laglotten inte krävs inom tidsfristen förlorar man rätten till den.

Klander av testamente

Ett testamente kan bestridas, det vill säga klandras, vid tingsrätten. Klandertalan ska väckas inom 6 månader från det att testamentstagaren har delgett arvingen testamentet genom stämningsman eller annars bevisligen, tillsammans med en bestyrkt kopia (ärvdabalken 14:4–5). Att testamentet enbart visas upp vid bouppteckningsförrättningen startar inte fristen, om det inte samtidigt delges bevisligen.

Klandergrunder

  • Formfel – vittnen saknades eller formkraven uppfylldes inte
  • Testatorns bristande förståelse – demens, psykisk störning
  • Tvång, otillbörlig påverkan eller svikligt förledande – testamentet tillkom under hot, genom utnyttjande av testatorns beroende ställning eller oförstånd eller genom vilseledande
  • Bristande behörighet – testatorn var minderårig utan rätt att upprätta testamente (ärvdabalken 9:1)

Klander av testamente är en allvarlig rättshandling, och dess framgångsmöjligheter bör bedömas med en jurist.

Testamente och bouppteckning

Testamente är en central handling vid bouppteckningen. Det påverkar direkt hur egendomen fördelas.

  • Testamentet ska delges alla arvingar bevisligen
  • Arvingarna har 6 månader på sig att klandra testamentet eller kräva laglotten
  • Testamentstagarens ställning är säkrad först när klander- och laglottsfristerna har löpt ut eller arvingarna har godkänt testamentet
  • Testamentet kan även påverka arvsskattens storlek

Läs mer om bouppteckningens handlingar och boutredningsmannens uppgifter.

Diskutera med AI:ChatGPTClaudePerplexity
Ämnesöversikt
Begravningsbyrå →
Val, offerter och tjänster

Vanliga frågor

Hur upprättar man ett giltigt testamente?

Ett giltigt testamente ska upprättas skriftligen. Testatorn ska underteckna det i samtidig närvaro av två ojäviga vittnen. Vittnena ska veta att det handlar om ett testamente, men de behöver inte känna till dess innehåll. Vittnena undertecknar testamentet och antecknar sitt yrke och sin bostadsort.

Vad innebär laglotten?

Laglotten är bröstarvingarnas (barns och deras efterkommandes) ovillkorliga rätt till arv. Laglottens storlek är hälften av den arvslott som arvingen skulle få utan testamente. Exempelvis om den avlidne har två barn och 100 000 euro i tillgångar, är varje barns laglott 25 000 euro. Laglotten måste krävas aktivt inom 6 månader från delgivningen av testamentet.

Kan man bestrida ett testamente?

Ja. Klandertalan ska väckas vid tingsrätten inom 6 månader från det att testamentet bevisligen delgetts arvingen. Klandergrunder kan vara att testatorn saknade behörighet att göra testamente (t.ex. ålder), formfel, att testamentet upprättats under tvång, otillbörlig påverkan eller svikligt förledande eller testatorns psykiska störning.

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente upprättas gemensamt av makar, där var och en bestämmer sin egendom åt den andra maken/makan. Det tryggar den efterlevande makens/makans ställning, men bröstarvingarna har fortfarande rätt att kräva sin laglott. Ett inbördes testamente kan innehålla en nyttjanderättsklausul, varvid den efterlevande maken/makan får förvalta egendomen, men äganderätten övergår till barnen.

Behövs en jurist för att upprätta testamente?

Lagen kräver inte en jurist för att upprätta testamente, men det rekommenderas. En jurist säkerställer att testamentet är formellt giltigt och innehållsmässigt ändamålsenligt. Särskilt för nyfamiljer, företagare och internationella situationer är juristhjälp värdefull. Priset för att låta upprätta ett testamente varierar mellan byråer och beroende på testamentets omfattning, så det lönar sig att be om en prisuppskattning i förväg.

Läs även

Se även från andra ämnen

Källor

  1. Perintökaari 40/1965
  2. Oikeusministeriö – Henkilö-, perhe- ja perintöoikeus

Stadsguider