Den efterlevande makens rättigheter – giftorätt, besittningsrätt och pension

Den efterlevande makens ställning i arv

Den efterlevande makens ställning i finländsk arvsrätt är mångfacetterad. Den beror på om den avlidne har bröstarvingar, om det finns äktenskapsförord och om det finns testamente.

Den efterlevande och bröstarvingar

Om den avlidne har barn eller barnbarn (bröstarvingar):

• Den efterlevande ärver inte den avlidne – barnen ärver
• Den efterlevande har dock giftorätt (avvittring)
• Den efterlevande har besittningsrätt till det gemensamma hemmet
• Genom testamente kan den avlidne ha testamenterat egendom till den efterlevande

Den efterlevande utan bröstarvingar

Om den avlidne inte har barn eller barnbarn:

• Den efterlevande ärver all egendom
• Den avlidnes föräldrar och syskon har sekundär arvsrätt – de ärver först när den efterlevande dör
• Den efterlevande får fritt använda den ärvda egendomen under sin livstid
• Den efterlevande får dock inte testamentera de sekundära arvingarnas andel

Testamente och den efterlevande

Den avlidne kan ha ändrat situationen med testamente:

• Med testamente kan man lämna egendom till den efterlevande
• Barnens laglotter ska ändå beaktas – laglotten är hälften av arvsandelen
• Besittningsrättstestamente är vanligt: den efterlevande får nyttjanderätt, barnen äganderätt
• Testamentet kan försvaga eller förbättra den efterlevandes ställning

Giftorätt och avvittring

Giftorätten är en av den efterlevandes viktigaste rättigheter efter dödsfallet.

Vad giftorätt innebär

• Makarna har rätt till varandras egendom vid äktenskapets upplösning (dödsfall eller skilsmässa)
• Egendom som omfattas av giftorätten delas på hälften vid avvittringen
• Gäller all egendom som äktenskapsförordet inte utesluter

Avvittring efter dödsfall

Avvittring görs mellan den efterlevande och dödsboet:

1. Båda makarnas egendom som omfattas av giftorätten räknas samman
2. Skulder avdras
3. Nettoegendomen delas på hälften
4. Den som äger mindre får utjämning från den som äger mer

Utjämningsprivilegium

Den efterlevande har en särskild rättighet som dödsboet inte har:

• Om den efterlevandes egendom är större än den avlidnes behöver den efterlevande inte överlåta utjämning till boet
• Detta är en betydande fördel – det skyddar den efterlevandes förmögenhet
• Dödsboet ska alltid överlåta utjämning till den efterlevande om dennes egendom är mindre

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord kan ändra situationen:

• Fullständigt äktenskapsförord eliminerar giftorätten helt
• Partiellt äktenskapsförord begränsar giftorätten till viss egendom
• Äktenskapsförord kan vara ensidigt
• Trots äktenskapsförord kvarstår besittningsrätten till hemmet

Besittningsrätt till hemmet

Den efterlevandes besittningsrätt är ett starkt skydd som tryggar boendet.

Besittningsrättens innehåll

Den efterlevande har rätt att behålla i sin oavdelade besittning:

• Makarnas gemensamma bostad (ägar- eller hyresbostad)
• Vanligt bohag (möbler, hushållsapparater, husgeråd)
• Denna rättighet är lagstadgad – den behöver inte krävas separat

Besittningsrättens styrka

• Bröstarvingarna kan inte kräva delning under den efterlevandes livstid utan dennes samtycke
• Besittningsrätten gäller livet ut
• Besittningsrätten går före bröstarvingarnas arvsrätt
• Även testamentstagaren ska respektera besittningsrätten

Besittningsrättens begränsningar

• Den efterlevande kan inte sälja eller pantsätta bostaden utan delägarnas samtycke
• Den efterlevande ska hålla egendomen i gott skick
• Besittningsrätten gäller bara den bostad som var gemensamt hem vid dödstidpunkten
• Om den efterlevande permanent flyttar bort kan besittningsrätten upphöra

Besittningsrättens värde i beskattningen

• Besittningsrätten minskar arvets beskattningsvärde
• I beskattningen används en koefficient baserad på den efterlevandes ålder
• Besittningsrätten minskar barnens arvsskattebörda
• Den efterlevande betalar inte arvsskatt på besittningsrätten

Änkepension

Änkepension är ett ekonomiskt skydd som ersätter en del av den förlorade partnerns inkomster.

FPA:s änkepension (folkpension)

• Rätt för efterlevande under 65 år som har eller har haft gemensamt barn med den avlidne
• Begynnelsepension (6 månader) betalas till alla som uppfyller villkoren
• Fortsättningspensionen beror på den efterlevandes egna inkomster
• Barnlös efterlevande ska ha fyllt 50 år vid äktenskapets ingående

Arbetspensionens änkepension

• Baseras på den avlidnes intjänade eller utbetalda arbetspension
• Änkepensionen är högst hälften av den avlidnes pension
• Avdrag görs om den efterlevande har egen pension
• Pensionen kan justeras efter 6 månader (baserat på den efterlevandes egna inkomster)

Förutsättningar för änkepension

• Äktenskapet ingicks innan den avlidne fyllde 65 år
• Äktenskapet varade minst 5 år (eller gemensamt barn)
• Den efterlevande är under 65 år vid den avlidnes död (FPA) eller under 50 vid äktenskapets ingående (arbetspension)
• Registrerat partnerskap jämställs med äktenskap

Barnpension

Barn under 18 år har rätt till barnpension:

• FPA:s barnpension
• Arbetspensionens barnpension
• Betalas parallellt från båda
• Studerande barn kan få pension till 21 års ålder (FPA)

Barn från tidigare förhållande

Nyfamiljesituationer medför ytterligare frågor kring den efterlevandes rättigheter.

Den avlidnes barn från tidigare förhållande

• Barnen ärver sin förälder – även barn från tidigare förhållande
• Den efterlevandes besittningsrätt går före barnens arvsrätt
• Barnen kan inte kräva arvskifte under den efterlevandes livstid (besittningsrätt)
• I praktiken kan detta orsaka spänningar

Den efterlevandes egna barn från tidigare förhållande

• Den efterlevandes egna barn från tidigare förhållande ärver inte den avlidne (utan testamente)
• De är inte dödsbodelägare
• Den efterlevandes egen egendom överförs i sinom tid till dennes egna arvingar

Testamentets betydelse i nyfamiljer

• I nyfamiljer är testamente särskilt viktigt
• Utan testamente får partnerns barn från tidigare förhållande inget
• Att upprätta testamente skyddar alla parter
• Besittningsrättstestamente är en fungerande lösning

Sambons ställning

Sambons ställning är avsevärt svagare än den äktenskapliga efterlevandes.

Sambon ärver inte

• Sambon har ingen arvsrätt utan testamente
• Ingen giftorätt eller avvittring
• Ingen besittningsrätt till det gemensamma hemmet
• Ingen rätt till änkepension (huvudregel)

Sambolagens skydd

Sambolagen (26/2011) ger vissa rättigheter:

• Gäller sambopar som bott i gemensamt hushåll i över 5 år eller har gemensamt barn
• Rätt till kompensation om den ena har ökat den andras egendom
• Kompensationen är inte automatisk – den ska krävas
• Kompensationsanspråk ska framställas inom 6 månader efter samboskapets upplösning

Att skydda sambon

Sambon kan skydda sin ställning:

• Testamente – den avlidne kan testamentera egendom till sambon
• Samäganderätt – gemensam bostad i bådas namn
• Livförsäkring – utse förmånstagare
• Ömsesidig intressebevakningsfullmakt – ersätter inte arvsrätten men tryggar vårdärenden

Registrerat partnerskap

Före ändringen av äktenskapslagen (2017) registrerade partnerskap jämställs med äktenskap:

• Samma arvsrätt som äkta make/maka
• Samma giftorätt och avvittring
• Samma besittningsrätt
• Samma rätt till änkepension

Praktiska åtgärder

Den efterlevande ska sköta flera ärenden efter makens/makans död.

De första veckorna

1. Meddela FPA och pensionsanstalten om dödsfallet
2. Utred rätten till änkepension
3. Kontrollera tillgången till gemensamt konto – banken kan begränsa
4. Utred den avlidnes försäkringar och livförsäkring

Vid bouppteckningen

1. Säkerställ att giftorätt och besittningsrätt antecknas i bouppteckningsinstrumentet
2. Meddela om utjämningsprivilegiet om det är fördelaktigt
3. Utred testamentets inverkan på den efterlevandes ställning
4. Skaffa juridisk rådgivning vid behov

På lång sikt

1. Avvittring mellan den efterlevande och dödsboet
2. Utnyttjande av eller avstående från besittningsrätten
3. Omorganisering av egendom och framtidsplanering
4. Kontroll av eget testamente

Läs mer om testamente och intressebevakningsfullmakt.

Vanliga frågor

Ärver den efterlevande maken sin partner?

Bara om den avlidne inte har barn. Annars har den efterlevande giftorätt och besittningsrätt, men inte arvsrätt.

Kan den efterlevande fortsätta bo i det gemensamma hemmet?

Ja. Den efterlevandes besittningsrätt tryggar boendet livet ut, och barnen kan inte kräva delning.

Får sambon arv?

Inte utan testamente. Sambon har ingen lagstadgad arvsrätt, giftorätt eller besittningsrätt.

Hur ansöker man om änkepension?

FPA:s änkepension söks hos FPA och arbetspensionens änkepension hos den avlidnes arbetspensionsanstalt. Ansök så snart som möjligt.