Testamente och bouppteckning
· 2 min lästid
Testamentets betydelse i bouppteckningen
Testamentet är den avlidnas sista viljeyttring om fördelningen av sin egendom efter döden. I bouppteckningen antecknas testamentets existens och innehåll i instrumentet, och en kopia av testamentet bifogas som bilaga. Testamentet ändrar inte instrumentets förmögenhetsberäkning, men det påverkar avgörande vem egendomen slutligen fördelas till vid arvskiftet. Alla testamentstagare ska kallas till bouppteckningsförrättningen eller delges om den.
I instrumentet antecknas både lagstadgade arvingar och testamentstagare med lämpliga kontaktuppgifter.
Delgivning av testamentet
Enligt ärvdabalken 14 kap. 4 § ska testamentstagaren delge testamentet till varje arvinge individuellt. Delgivningen görs på verifierbart sätt, och testamentets innehåll ska framgå. Från delgivningen börjar sexmånaders klanderfristen. Delgivningen kan ske genom stämningsman, bevislig brevförsändelse eller personligen i vittnes närvaro. Bevis på delgivningen ska erhållas och bifogas instrumentet.
Laglott och testamente
Bröstarvingar har enligt ärvdabalken 7 kap. rätt till laglott, som är hälften av den lagstadgade arvsandelen. Testamentet kan inte åsidosätta laglotten. Laglottsanspråket ska framställas till testamentstagaren på verifierbart sätt inom sex månader från testamentets delgivning. Om arvingen inte kräver sin laglott inom tidsfristen förfaller rätten. I laglotten inräknas egendom som arvingen erhållit genom testamente eller gåva samt förskott på arv. Laglottsberäkningen baseras på boets nettoförmögenhet.
Klandertalan mot testamente
Klandertalan mot testamente väcks vid tingsrätten inom sex månader från testamentets delgivning. Klandergrunder är formfel, testamentsgivarens bristande rättshandlingsförmåga samt att testamentet tillkommit genom påtryckning eller villfarelse. Ett testamente kan vara ogiltigt på grund av formfel om det inte upprättats enligt ärvdabalken 10 kap:s krav: skriftligt, undertecknat av testamentsgivaren och bevittnat av två vittnen. Godkännande av klandertalan leder till att testamentet förklaras ogiltigt helt eller delvis.
Tolkning av testamente
Utgångspunkten vid testamentstolkning är testamentsgivarens vilja. Enligt ärvdabalken 11 kap. ska testamentet tolkas så att tolkningen motsvarar testamentsgivarens vilja. Ett universaltestamente ger mottagaren rätt till all egendom eller en andel av den. Ett specialtestamente, det vill säga legat, ger rätt till viss egendom, som en fastighet eller en penningsumma. Ett nyttjanderättstestamente ger mottagaren rätt att använda egendomen utan äganderätt. Tolkningstvister om testamente avgörs i sista hand av domstol.
Vanliga frågor
Hur beaktas testamentet i bouppteckningen?
Testamentet är en central handling i bouppteckningen som påverkar arvets fördelning. I instrumentet antecknas uppgift om testamentets existens, och en kopia av testamentet bifogas som bilaga. Testamentets innehåll ändrar inte instrumentets förmögenhetsberäkning, men det påverkar vem arvet fördelas till. I bouppteckningen ska anges både lagstadgade arvingar och testamentstagare. Testamentstagarna ska delges om bouppteckningsförrättningen.
Hur görs delgivning av testamentet?
Delgivning av testamentet ska ges till alla lagstadgade arvingar individuellt enligt ärvdabalken 14 kap. 4 §. Delgivningen görs på verifierbart sätt, till exempel genom stämningsman eller som bevislig brevförsändelse. Från delgivningen börjar sexmånaders klanderfristen, inom vilken arvingen kan väcka klandertalan mot testamentet. Delgivningen ska ske inom skälig tid från testamentets upptäckt. Underlåtenhet att delge gör inte testamentet ogiltigt, men klanderfristen börjar inte löpa före delgivningen.
Vad är laglott och kan testamentet åsidosätta den?
Laglotten är bröstarvingens, det vill säga barnets eller dess avkomlingars, minimiandel av arvet. Laglotten är hälften av den lagstadgade arvsandelen som arvingen skulle få utan testamente. Testamentet kan inte åsidosätta laglotten — bröstarvingar har alltid rätt att kräva sin laglott. Laglottsanspråket ska framställas till testamentstagaren på verifierbart sätt inom sex månader från testamentets delgivning enligt ärvdabalken 7 kap. 5 §. Om laglotten inte krävs inom tidsfristen förfaller rätten.
När kan man klandra ett testamente?
Ett testamente kan klandras om det har formfel, testamentsgivaren inte var behörig att upprätta testamente (till exempel saknade rättshandlingsförmåga), eller testamentet har tillkommit under påtryckning, villfarelse eller otillbörlig påverkan. Klandertalan ska väckas vid tingsrätten inom sex månader från testamentets delgivning enligt ärvdabalken 14 kap. 5 §. Klandertalan kan väckas av en arvinge som anser att testamentet kränker hens rättigheter. Efter klanderfristens utgång kan testamentet inte längre klandras.
Kan testamente upprättas för egendom som upptäcks efter bouppteckningen?
Testamente upprättas inte efter bouppteckningen, men om ny egendom upptäcks efter bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad från egendomens upptäckt. I tilläggsbouppteckningen anmäls den tidigare okända egendomen, och den förrättas i samma former som den ursprungliga bouppteckningen. Testamentet gäller även egendom som anmäls i tilläggsbouppteckningen, om inte annat framgår av testamentet. Underlåtenhet att förrätta tilläggsbouppteckning kan leda till samma påföljder som underlåtenhet att förrätta den ursprungliga bouppteckningen.
Läs även
Hur påverkar äktenskapsförordet bouppteckningen och bodelningen? Läs om äktenskapsförordets betydelse för den efterlevande maken/makan och arvingarna.
Vilka handlingar behövs för bouppteckning? En omfattande lista: släktutredning, ämbetsbetyg, testamente, kontoutdrag och fastighetshandlingar.
Hur bestäms arvsskatten utifrån bouppteckningen? Skatteklasser, fria delar, skattetabeller och avdrag tydligt förklarade.