Testamente och bouppteckning
· Uppdaterad · 3 min lästid
Testamentets betydelse i bouppteckningen
Testamentet är den avlidnas sista viljeyttring om fördelningen av sin egendom efter döden. Enligt 20 kap. 5 § i ärvdabalken ska testamentet tas in i bouppteckningsinstrumentet eller bifogas det i bestyrkt kopia. Testamentet ändrar inte instrumentets förmögenhetsberäkning, men det påverkar avgörande vem egendomen slutligen fördelas till vid arvskiftet. Dödsbodelägarna och den efterlevande maken ska underrättas om tid och plats för bouppteckningen. En universell testamentstagare är delägare och ska underrättas; en legatarie är inte delägare.
I instrumentet antecknas arvingarna och delägarna – en arvinge nämns även om hen inte får något ur boet.
Delgivning av testamentet
Enligt ärvdabalken 14 kap. 4 § ska testamentstagaren delge arvingarna testamentet genom stämningsman eller annars bevisligen och samtidigt ge dem en bestyrkt kopia av testamentet. Från delgivningen börjar sexmånaders klanderfristen. Bevislig delgivning kan till exempel vara ett kvitto där arvingen med sin underskrift bekräftar att hen fått kopian. Det är klokt att spara beviset på delgivningen. Lagen anger ingen tidsfrist för själva delgivningen, men klanderfristen och fristen för laglottsanspråk börjar inte löpa förrän delgivningen har skett på behörigt sätt.
Laglott och testamente
Bröstarvingar samt adoptivbarn och deras avkomlingar har enligt ärvdabalken 7 kap. rätt till laglott, som är hälften av den lagstadgade arvslotten. Testamentet är utan verkan mot arvingen i den mån det kränker laglotten (7 kap. 5 §); undantagsvis kan arvlåtaren göra en arvinge arvlös på de grunder som anges i 15 kap. 4 §. Laglottsanspråket ska delges testamentstagaren genom stämningsman eller annars bevisligen inom sex månader från testamentets delgivning. Om arvingen inte kräver sin laglott inom tidsfristen förlorar hen rätten att åberopa testamentets overkan. Testamentet gäller ändå om testamentstagaren betalar laglotten i pengar inom en skälig tid som arvingen bestämmer, om inte penningbetalning är förbjuden i testamentet. Förskott på arv och egendom som arvingen får genom testamentet minskar laglotten. Laglottsberäkningen baseras på boets nettoförmögenhet, och även förskott på arv beaktas.
Klandertalan mot testamente
Klandertalan mot testamente väcks vid tingsrätten inom sex månader från testamentets delgivning. Klandergrunder (13 kap. 1 §) är formfel, testatorns bristande testamentsbehörighet, en själslig störning som påverkat testamentet samt tvång, otillbörlig påverkan, svek eller avgörande villfarelse. Ett testamente kan vara ogiltigt på grund av formfel om det inte upprättats enligt ärvdabalken 10 kap.: skriftligt och bevittnat av två samtidigt närvarande, ojäviga vittnen, så att testatorn undertecknar testamentet eller vidkänns sin underskrift. I nödsituationer kan testamente undantagsvis upprättas muntligen eller egenhändigt utan vittnen (10 kap. 3 §). Arvingen har ingen klanderrätt om hen har godkänt testamentet eller bevisligen avstått från klanderrätten. Godkännande av klandertalan leder till att testamentet förklaras ogiltigt helt eller delvis.
Tolkning av testamente
Utgångspunkten vid testamentstolkning är testamentsgivarens vilja. Enligt ärvdabalken 11 kap. 1 § ska testamentet tolkas så att tolkningen kan antas motsvara testamentsgivarens vilja. Ett universaltestamente ger mottagaren rätt till all egendom eller en andel av den. Ett specialtestamente, det vill säga legat, ger rätt till viss egendom, som en fastighet eller en penningsumma. Ett nyttjanderättstestamente ger mottagaren rätt att använda egendomen utan äganderätt. Tolkningstvister om testamente avgörs i sista hand av domstol.
Vanliga frågor
Hur beaktas testamentet i bouppteckningen?
Testamentet är en central handling i bouppteckningen som påverkar arvets fördelning. Enligt 20 kap. 5 § i ärvdabalken ska testamentet tas in i bouppteckningsinstrumentet eller bifogas det i bestyrkt kopia. Testamentet ändrar inte instrumentets förmögenhetsberäkning, men det påverkar vem som får arvet vid arvskiftet. I instrumentet antecknas arvingarna och dödsbodelägarna. En universell testamentstagare är delägare i dödsboet och ska därför underrättas om tid och plats för bouppteckningen på samma sätt som övriga delägare.
Hur görs delgivning av testamentet?
Enligt 14 kap. 4 § i ärvdabalken ska testamentstagaren delge arvingarna testamentet genom stämningsman eller annars bevisligen och samtidigt ge dem en bestyrkt kopia av testamentet. Bevislig delgivning kan till exempel vara ett kvitto där arvingen med sin underskrift bekräftar att hen fått kopian. Delgivningen startar sexmånadersfristen för klander (14 kap. 5 §) och bröstarvingens sexmånadersfrist för laglottsanspråk (7 kap. 5 §). Lagen anger ingen tidsfrist för själva delgivningen, men fristerna börjar inte löpa förrän delgivningen har skett på behörigt sätt.
Vad är laglott och kan testamentet åsidosätta den?
Laglotten är bröstarvingens (barn eller dess avkomling) samt adoptivbarnets och dess avkomlings minimiandel av arvet. Den är hälften av den arvslott arvingen skulle få utan testamente. Testamentet är utan verkan mot arvingen i den mån det kränker laglotten, men arvingen måste åberopa detta: laglottsanspråket ska delges testamentstagaren genom stämningsman eller annars bevisligen inom sex månader från delgivningen av testamentet (7 kap. 5 §). Om anspråket inte framställs i tid går rätten att åberopa testamentets overkan förlorad. Testamentstagaren kan också betala laglotten i pengar om inte testamentet förbjuder det, och undantagsvis kan arvlåtaren göra en arvinge arvlös enligt 15 kap. 4 §.
När kan man klandra ett testamente?
Enligt 13 kap. 1 § i ärvdabalken kan ett testamente klandras om det inte har upprättats i laga form, testatorn inte var behörig att göra testamente (9 kap. 1 §), testamentet påverkades av sinnessjukdom eller annan själslig störning, eller testatorn tvingades, otillbörligt förmåddes genom missbruk av sin ställning, svekfullt förleddes eller misstog sig på ett sätt som avgörande påverkade hens vilja. Talan ska väckas vid tingsrätten inom sex månader från delgivningen av testamentet (14 kap. 5 §). Klanderrätten tillkommer arvingen, men inte om arvingen har godkänt testamentet eller bevisligen avstått från klanderrätten. Efter klanderfristens utgång kan testamentet inte längre klandras.
Kan testamente upprättas för egendom som upptäcks efter bouppteckningen?
Ett testamente kan inte längre upprättas efter testatorns död, men om nya tillgångar eller skulder framkommer efter bouppteckningen ska ett tilläggs- eller rättelseinstrument upprättas inom en månad enligt 20 kap. 10 § i ärvdabalken; bestämmelserna om bouppteckningsinstrument tillämpas i tillämpliga delar. Testamentet omfattar även senare framkomna tillgångar om de hör till den egendom testamentet gäller; ett universellt testamente omfattar till exempel hela kvarlåtenskapen eller en andel av den. I synnerligen klandervärda fall kan underlåtenhet att upprätta tilläggsinstrumentet leda till att en delägare blir personligen ansvarig för den avlidnes skulder (21 kap. 3 §).
Läs även
Hur påverkar äktenskapsförordet bouppteckningen och bodelningen? Läs om äktenskapsförordets betydelse för den efterlevande maken/makan och arvingarna.
Vilka handlingar behövs för bouppteckning? En omfattande lista: släktutredning, ämbetsbetyg, testamente, kontoutdrag och fastighetshandlingar.
Hur bestäms arvsskatten utifrån bouppteckningen? Skatteklasser, fria delar, skattetabeller och avdrag tydligt förklarade.