Vad händer på sjukhuset direkt efter döden?

Läkaren fastställer döden och registrerar dödstidpunkten. Vårdpersonalen förbereder den avlidne – tvättar, klär och snyggar till. Anhöriga underrättas om de inte är på plats. Den avlidne överförs till sjukhusets kylrum. Sjuksköterskan går igenom praktiska frågor med anhöriga och ger information om fortsatta åtgärder.

Hur snabbt måste den avlidnes tillhörigheter hämtas?

Tillhörigheter kan vanligtvis hämtas inom några dagar från avdelningen. Sjukhuset förvarar dem säkert, men det är artigt att hämta dem inom rimlig tid. Värdeföremål (smycken, plånbok, telefon) har vanligtvis katalogiserats och förvaras separat. Ta med en lista över hämtade föremål för kvittering.

Vem betalar förvaringen av den avlidne på sjukhuset?

Sjukhuset förvarar den avlidne i kylrummen avgiftsfritt under en rimlig tid (vanligtvis 1–2 veckor). Därefter kan sjukhuset ta ut en förvaringsavgift. Om begravningsarrangemangen dröjer lönar det sig att kontakta sjukhuset och begravningsbyrån. Begravningsbyrån sköter transporten från sjukhusets kylrum vidare.

Får man ta med blommor till den avlidne på sjukhuset?

Till kylrummet kan man vanligtvis inte ta med blommor eller andra föremål. Däremot kan man vanligtvis ta med blommor och ljus till avskedsrummet eller kapellet där den avlidne visas. Fråga sjukhusets personal om rutinerna – de varierar mellan sjukhusen. Blommor kan också tas med till begravningen.

Dödsfall på sjukhus – vad som händer och anhörigas rättigheter

Q: Kan anhöriga vara närvarande vid dödsögonblicket?

Ja. Anhöriga har rätt att vara närvarande vid dödsögonblicket, och sjukhusen strävar efter att ordna denna möjlighet. Om döden sker på natten ringer man till anhöriga som kan komma till sjukhuset. Vid palliativ vård ordnas möjlighet för anhöriga att övernatta hos patienten. På intensivvårdsavdelningen kan närvaron vara mer begränsad.

Vad som händer på sjukhuset

Sjukhusdödsfall är den vanligaste dödsplatsen i Finland – ungefär hälften av finländarna dör på sjukhus eller hälsocentralens bäddavdelning. Processen är systematisk och personalen är utbildad att hantera situationen.

Dödsögonblicket

När en patient dör på sjukhuset:

Vårdpersonalen upptäcker dödsfallet eller monitorerna larmar
Läkaren kallas till platsen för att fastställa döden
Om anhöriga inte är på plats ringer man till dem
Det finns inga brådskande åtgärder – man kan vara i lugn och ro vid den avlidne

Väntat dödsfall på avdelningen

I den palliativa fasen är döden ofta förväntad:

Vårdpersonalen har förberett anhöriga
DNR-beslut (återuppliva ej) har fattats
Anhöriga har erbjudits möjlighet att övernatta hos patienten
Efter döden finns ingen brådska – lugn avskedstid ordnas

Oväntat dödsfall på sjukhuset

Om döden är oväntad (komplikation, plötslig försämring):

Återupplivningsåtgärder kan försökas
Läkaren beslutar om att avsluta återupplivningen
Anhöriga informeras så snart som möjligt
Utredning av dödsorsaken kan inledas

Personalens åtgärder

Sjukhusets personal sköter åtgärderna efter döden professionellt och respektfullt.

Fastställande av döden

Läkaren kontrollerar livsfunktionerna och fastställer döden
Dödstidpunkten registreras med minutprecision
Läkaren registrerar dödsattestens uppgifter i patientjournalsystemet

Förberedelse av den avlidne

Vårdpersonalen förbereder den avlidne:

Tvätt och rengöring av den avlidne
Avlägsnande av medicinsk utrustning (kanyler, katetrar, drän)
Klädsel av den avlidne – anhöriga kan ta med egna kläder
Slutning av ögon och mun
Fastsättning av identifikationsarmband

Dödsattest och dokument

Läkaren upprättar dödsattesten inom 1–3 vardagar
Dödsattesten skickas elektroniskt till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Begravningstillståndet ges till anhöriga eller begravningsbyrån
Sjukjournalen arkiveras

Anhörigas rättigheter

Anhöriga har lagstadgade rättigheter i samband med dödsfall.

Rätt till närvaro

Rätt att vara närvarande vid dödsögonblicket (palliativ vård)
Rätt att övernatta hos patienten (ofta möjligt att ordna)
Rätt att tillbringa tid vid den avlidne efter döden
Rätt att tillkalla själavårdare eller präst

Rätt till information

Rätt att få information om patientens sista stunder
Rätt att fråga behandlande läkaren om dödsorsaken
Rätt att begära kopia av sjukjournalen (närmaste anhörig)
Rätt att få redogörelse för vårdåtgärderna

Beslutsfattande

Rätt att besluta om organdonation, om den avlidne inte har uttryckt sin vilja
Rätt att framföra önskemål om förberedelse av den avlidne
Rätt att välja begravningsbyrå
Rätt att besluta om begravningssätt och tidpunkt

Rätt att överklaga

Om anhöriga misstänker vårdfel:

Anmärkning till vårdinrättningen
Klagomål till regionförvaltningsverket (AVI) eller Valvira
Skadeanmälan till Patientförsäkringscentralen
Begäran om rättsmedicinsk utredning av dödsorsaken

Att se den avlidne

Anhöriga har rätt att se den avlidne och ta farväl i lugn och ro.

På avdelningen

Direkt efter döden kan anhöriga vara hos den avlidne
Vårdpersonalen ger tid – inget pressas
Man kan be, tala eller vara tyst vid den avlidne
Även barn kan se den avlidne, om de själva vill och en vuxen är med

Avskedsrum eller kapell

Många sjukhus erbjuder ett separat avskedsrum
En lugn och värdig plats att se den avlidne
Blommor och ljus kan vanligtvis tas med
Tid bokas via sjukhusets personal

Att se den avlidne i kylrummet

Om anhöriga inte kunde komma direkt efter döden:

Den avlidne kan ses även senare i sjukhusets kylrum
Tid avtalas med personalen
Den avlidne är identifierbar och snyggt förberedd
Upplevelsen kan vara viktig för sorgearbetet

Hämtning av tillhörigheter

Den avlidnes personliga tillhörigheter måste hämtas från sjukhuset.

Förvaring av tillhörigheter

Vårdpersonalen katalogiserar patientens tillhörigheter efter döden
Värdeföremål (smycken, plånbok, telefon, klockor) förvaras separat i låst utrymme
Kläder och andra föremål packas och märks
Tillhörigheterna förvaras på avdelningen några dagar