Skulder och bouppteckning – utredning av den avlidnas skulder
· 1 min lästid
Utredning av skulder
Inför bouppteckningen ska alla den avlidnas skulder utredas per dödsdagens situation. Skulder omfattar banklån, kreditkortssaldon, konsumtionskrediter, skatteskulder, borgensansvar och andra åtaganden. Saldointyg begärs från bankerna, vilka visar både kontosaldo och lånens återstående kapital. Eventuella skatteskulder utreds hos Skatteförvaltningen. Även bostadsbolagslåneandelar och hyresskulder ska beaktas.
Bouppgivaren ska anmäla alla kända skulder i instrumentet sanningsenligt. Att dölja skulder kan leda till allvarliga rättsliga påföljder.
Delägarnas skuldansvar
Ärvdabalkens huvudregel är att dödsboets delägare inte ansvarar personligen för den avlidnas skulder. Boet ansvarar för sina skulder enbart med boets egendom. Ett betydande undantag är det personliga ansvaret enligt ärvdabalken 21 kap. 2 §: om bouppteckningen försummas eller uppsåtligen felaktiga uppgifter ges i instrumentet, kan en delägare bli ansvarig för boets skulder med egna tillgångar.
Överskuldsatt bo
När boets skulder överstiger tillgångarna är boet överskuldsatt. Bouppteckningen ska ändå förrättas normalt. I ett överskuldsatt bo lönar det sig att överväga att ansöka om boutredningsman hos tingsrätten — boutredningsmannen sköter skuldbetalningarna och fördelar eventuella återstående tillgångar. Offentlig stämning är ett verktyg med vilket borgenärer uppmanas att anmäla sina fordringar. Okända borgenärers fordringar förfaller om de inte anmäls inom den offentliga stämningens tidsfrist.
Skulder i instrumentet
I instrumentet antecknas alla den avlidnas skulder specificerat: banklån med kapital och räntor, kreditkortsskulder, skatteskulder, vårdkostnader, bostadsbolagslåneandelar och andra förpliktelser. Även begravningskostnader och bouppteckningens kostnader antecknas som boets skulder. Skulder avdras från boets bruttotillgångar, varvid nettoförmögenheten erhålls, utifrån vilken arvsskatten fastställs.
Begravningskostnader och boets skulder
Skäliga begravningskostnader är boets skuld som har prioritet framför andra skulder. Detta innebär att begravningskostnaderna betalas först ur boets tillgångar. Som begravningskostnader räknas kista eller urna, transport, välsignelse- och minnesstund, gravplats och minnesmärke. Även bouppteckningens kostnader och boutredningskostnader är boets skulder. Dessa kostnader minskar arvsskattens grund, så det är viktigt att anmäla dem i instrumentet.
Vanliga frågor
Ärver anhöriga den avlidnas skulder?
I Finland ärver anhöriga i regel inte skulder personligen. Dödsboet ansvarar för den avlidnas skulder med boets tillgångar. Delägarna behöver inte betala den avlidnas skulder ur egna medel, så länge bouppteckningen förrättas vederbörligen och i tid. Undantaget är situationen där en delägare har försummat sin bouppteckningsskyldighet — då kan hen bli personligt ansvarig för boets skulder enligt ärvdabalken 21 kap. 2 §.
Vad händer om dödsboet är överskuldsatt?
Om dödsboets skulder överstiger tillgångarna är boet överskuldsatt. Bouppteckningen ska ändå förrättas normalt. Delägarna behöver inte betala den överskjutande delen ur egna medel. Skulder betalas ur boets tillgångar i den ordning de förfaller och jämnt mellan borgenärerna. Vid behov kan offentlig stämning sökas, där borgenärerna uppmanas att anmäla sina fordringar inom viss tid. I ett överskuldsatt bo rekommenderas att en boutredningsman förordnas.
Hur utreds den avlidnas skulder inför bouppteckningen?
Den avlidnas skulder utreds genom att kontrollera bankkontosaldon och lån per dödsdagen, begära saldointyg från alla banker, utreda kreditkorts- och snabblåneskulder, kontrollera skatteskulder hos Skatteförvaltningen, utreda eventuella borgensansvar samt kartlägga andra åtaganden som hyresavtal. Enligt ärvdabalken ska bouppgivaren anmäla alla kända skulder i instrumentet sanningsenligt.
Räknas begravningskostnader som boets skuld?
Ja. Skäliga begravningskostnader är boets skuld som avdras från boets tillgångar i instrumentet. Som begravningskostnader räknas skäliga kostnader för kista eller urna, transport, välsignelse- och minnesstund, gravplats och minnesmärke. Även bouppteckningens kostnader är boets skuld. Dessa kostnader avdras från boets bruttotillgångar vid beräkning av nettoarvet, vilket minskar arvsskattens belopp.
Kan en borgenär driva in sin fordran hos en dödsbodelägare?
En borgenär kan driva in sin fordran enbart ur dödsboets tillgångar, inte ur delägarnas personliga tillgångar. Undantag utgör situationer där en delägare personligen har gått i borgen för den avlidnas lån eller om bouppteckningen har försummats. Dessutom, om en delägare har använt boets tillgångar för egna ändamål före skulder betalats, kan hen bli skyldig att återlämna tillgångarna till borgenärerna. Borgenärer har rätt att begära att en boutredningsman förordnas för att skydda sina intressen.
Läs även
Hur bestäms arvsskatten utifrån bouppteckningen? Skatteklasser, fria delar, skattetabeller och avdrag tydligt förklarade.
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter den avlidnas död. Läs om beräkning av tidsfristen, påföljder och ansökan om förlängd tid.
Boutredningsmans centrala uppgifter: boets förvaltning, handlingar, bouppteckning och arvskifte. Vem kan verka som boutredningsman?