Ansökan om förlängd tid för bouppteckning
· Uppdaterad · 2 min lästid
När förlängd tid behövs
Enligt ärvdabalken 20 kap. 1 § ska bouppteckningen förrättas inom tre månader efter den avlidnas död. Ibland räcker dock denna tidsfrist inte. Förlängd tid kan behövas om dödsboet är särskilt omfattande eller komplext, den avlidna har egendom utomlands, boets delägare är svåra att nå, värdering av företagstillgångar kräver tid eller det uppstår förseningar i att få erforderliga handlingar från myndigheter. Det lönar sig att ansöka om förlängd tid i god tid, helst genast när det blir uppenbart att tidsfristen inte kan hållas.
Ansökningsförfarandet
Ansökan om förlängd tid görs skriftligen till Skatteförvaltningen innan den ursprungliga tremånadersfristen löper ut. I ansökan anges den avlidnas namn, personnummer, dödsdatum och sökandens uppgifter. I ansökan anges motiveringen för behovet av förlängd tid samt önskat nytt slutdatum för bouppteckningen. Ansökan kan göras elektroniskt i MinSkatt eller på pappersblankett 3626. Om sista dagen infaller på en helg eller helgdag ska ansökan göras senast föregående vardag. Ansökan bör göras i god tid. Observera att bouppteckningsinstrumentet ändå ska lämnas till Skatteförvaltningen inom en månad från bouppteckningen, även om förlängd tid beviljats för bouppteckningen; förlängd tid för att lämna in instrumentet kan sökas separat inom den månaden.
Godtagbara grunder
Skatteförvaltningen bedömer grunderna för ansökan om förlängd tid från fall till fall. Godtagbara grunder är boets omfattning och komplexitet, internationella specialfrågor, förseningar av handlingar, delägarnas onåbarhet samt bouppgivarens personliga hinder som sjukdom. Värdering av företagstillgångar eller onoterade aktier kan kräva förlängd tid. Däremot räcker enbart uppskjutande utan konkret hinder vanligtvis inte som grund. I ansökan ska tydligt beskrivas vad som konkret förhindrar bouppteckningens förrättande inom tidsfristen.
Följder av att överskrida tidsfristen
Ett försenat bouppteckningsinstrument leder till förseningsavgift (50 euro för en privatperson, om högst 60 dagar försenat) eller skatteförhöjning enligt 36 och 36 a § i lagen om skatt på arv och gåva – vanligen 10 procent av den ökade skatten (även 2, 5 eller 15–50 procent beroende på försummelsen), dock minst 75 euro. Enligt ärvdabalken 21 kap. 2 § ansvarar den bouppteckningsskyldiga delägaren dessutom personligen för den avlidnes skulder om bouppteckningen inte förrättas inom tidsfristen, om han eller hon inte visar att borgenärerna inte orsakats skada. Skatteförvaltningen kan verkställa arvsbeskattningen uppskattningsvis, varvid beskattningen inte grundar sig på verkliga uppgifter och kan bli ofördelaktig för delägarna. Att lämna in en försenad bouppteckning är alltid ett bättre alternativ än att inte göra den alls.
Vanliga frågor
Hur ansöker man om förlängd tid för bouppteckningen?
Förlängd tid ansöks hos Skatteförvaltningen med en skriftlig ansökan innan den ursprungliga tremånadersfristens utgång. Ansökan kan göras i MinSkatt eller på blankett 3626 (som också används som försättsblad för en fritt formulerad ansökan). I ansökan ska anges den avlidnas uppgifter, dödsdatum, motivering för behovet av förlängd tid samt önskat nytt slutdatum. Ansökan kan lämnas in av bouppgivaren, en delägare eller boutredningsmannen. Skatteförvaltningen behandlar ansökan och ger ett beslut där förlängd tid beviljas eller ansökan avslås. Förlängd tid beviljas endast av motiverat skäl.
Vilka är godtagbara grunder för förlängd tid?
Godtagbara grunder för ansökan om förlängd tid är ett omfattande eller komplext dödsbo, egendom utomlands som kräver särskilda utredningar, svårighet att nå delägare, komplexitet i värdering av företagstillgångar, bouppgivarens sjukdom eller annat personligt hinder, samt förseningar av erforderliga handlingar från myndigheter. Skatteförvaltningen bedömer grunderna från fall till fall. Förlängd tid beviljas vanligtvis inte utan konkret grund, och enbart vårdslöshet eller uppskjutande av ärendet är inte en godtagbar orsak.
Hur mycket förlängd tid kan man få för bouppteckningen?
Skatteförvaltningen kan bevilja förlängd tid för bouppteckningen från fall till fall. Någon fast maximal längd har inte publicerats, så det lönar sig att föreslå ett realistiskt nytt slutdatum i ansökan. Förlängd tid kan också ansökas på nytt om tidigare beviljad tid visar sig otillräcklig. I ansökan måste dock motiveras varför bouppteckningen inte kunnat förrättas inom redan beviljad förlängd tid.
Vad händer om bouppteckningen försenas utan förlängd tid?
Om bouppteckningen försenas utan beviljad förlängd tid och bouppteckningsinstrumentet lämnas in för sent, påför Skatteförvaltningen med stöd av 36–36 b § i lagen om skatt på arv och gåva antingen förseningsavgift eller skatteförhöjning. Förseningsavgiften (50 euro för en privatperson) gäller när instrumentet är högst 60 dagar försenat; därefter påförs skatteförhöjning, vanligen 10 procent av den ökade skatten (även 2 eller 5 procent eller 15–50 procent beroende på försummelsen), dock minst 75 euro. Dessutom ansvarar den bouppteckningsskyldiga delägaren enligt ärvdabalken 21 kap. 2 § personligen för den avlidnes skulder om bouppteckningen inte förrättas inom tidsfristen, om han eller hon inte visar att försummelsen inte orsakat borgenärerna skada. Skatteförvaltningen kan också verkställa arvsbeskattningen uppskattningsvis, varvid beskattningen inte nödvändigtvis motsvarar den faktiska situationen.
Läs även
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter den avlidnas död. Läs om beräkning av tidsfristen, påföljder och ansökan om förlängd tid.
Vilka handlingar behövs för bouppteckning? En omfattande lista: släktutredning, ämbetsbetyg, testamente, kontoutdrag och fastighetshandlingar.
Vad kostar bouppteckningen? Gratis om man gör den själv, 500–2 000 euro med advokat. Faktorer som påverkar priset och spartips.