Bouppteckning

Bouppteckning är en lagstadgad förrättning där dödsboets tillgångar och skulder utreds. Den ska hållas inom tre månader efter dödsfallet, och resultatet är ett bouppteckningsinstrument.

Lagstadgad tidsfrist

Enligt ärvdabalken (40/1965) 20 kap. 1 § ska bouppteckning förrättas inom tre månader efter den avlidnes död. Tidsfristen börjar löpa från dödsdagen oavsett när de anhöriga får vetskap om dödsfallet. Om tre månader inte räcker kan förlängning sökas skriftligen hos Skatteförvaltningen innan den ursprungliga tidsfristen löper ut. Förlängning kräver motiverade skäl, såsom dödsboets omfattning eller internationella kopplingar.

Nödvändiga dokument

För bouppteckningen behövs flera dokument. De viktigaste är den avlidnes släktutredning (en oavbruten ämbetsbeviskedja från 15 års ålder till dödsfallet), delägarnas ämbetsbevis, testamente, äktenskapsförord samt uppgifter om tillgångar och skulder. Banker, försäkringsbolag och myndigheter lämnar ut nödvändiga saldobevis och dokument vid förfrågningar i dödsboets namn.

Deltagare och roller

I bouppteckningsförrättningen deltar dödsboets delägare och två gode män. Boutredningsmannen, det vill säga den delägare som har dödsboets egendom i sin besittning, ansvarar för att ordna förrättningen. De gode männen värderar dödsboets tillgångar och bekräftar bouppteckningsinstrumentets uppgifter med sina underskrifter. Alla delägare kallas bevisligen, men frånvaro hindrar inte förrättningen. Den efterlevande maken är inte delägare men är skyldig att redovisa sina egna tillgångar och skulder vid bouppteckningen.

Bouppteckningens förlopp

Vid förrättningen gås den avlidnes tillgångar, skulder och delägare systematiskt igenom. De gode männen registrerar uppgifterna i bouppteckningsinstrumentet, som är bouppteckningens slutresultat. Förrättningen hålls oftast i boutredningsmannens hem, på en advokatbyrå eller i en bank. Bouppteckningens pris varierar beroende på om den görs själv eller med hjälp av en jurist. En jurists arvode är typiskt 500–1 500 euro beroende på dödsboets omfattning.

Efter bouppteckningen

Bouppteckningsinstrumentet ska lämnas till Skatteförvaltningen inom en månad efter bouppteckningen. Skatteförvaltningen fastställer arvsskatten utifrån bouppteckningsinstrumentet. Bouppteckningsinstrumentet fungerar också som dödsboets officiella dokument vid banker, försäkringsbolag och myndigheter. Utan bouppteckningsinstrument kan dödsboets tillgångar i praktiken inte fördelas och egendom inte överföras till arvingarna.

Vanliga frågor

Vem ansvarar för att ordna bouppteckningen?

Ansvaret för att ordna bouppteckningen ligger på den delägare som sköter dödsboets ärenden, det vill säga boutredningsmannen. I praktiken är det ofta den efterlevande maken eller något av barnen. Boutredningsmannen kallar gode män och ser till att nödvändiga handlingar anskaffas.

Vad händer om bouppteckningen inte förrättas i tid?

Om bouppteckningen inte förrättas inom den tre månaders tidsfrist och ingen förlängning har sökts kan Skatteförvaltningen verkställa beskattningen genom att uppskatta dödsboets förmögenhet. Dessutom kan delägarna förlora rätten till skuldbegränsningen, varvid de svarar personligen för den avlidnes skulder.

Kan man få förlängd tid för bouppteckningen?

Ja. Förlängning söks skriftligen hos Skatteförvaltningen innan den ursprungliga tremånaderstidsfristen löper ut. I ansökan ska det motiveras varför förlängning behövs. Vanliga skäl är dödsboets omfattning, dokumentens tillgänglighet eller att delägare bor utomlands.